Riksdagsledamoten har ordet: När elpriset avgörs av postnumret

Det har gått mer än tio år sedan Sverige delades in i fyra elprisområden – en lösning som från början sades vara nödvändig för att uppfylla EU:s regelverk. I praktiken har denna konstruktion fått långtgående konsekvenser för både individer och företag. I dag ser vi hur prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige blivit till en permanent orättvisa, där hushåll och företag framförallt här i Skåne betalar avsevärt mer för elen än i övriga landet.

Att elpriset påverkas av utbud och efterfrågan är inget nytt. Att överföringskapaciteten i elnäten är begränsad, det vet vi också. Men det som allt fler reagerar på är att detta blivit ett konstant tillstånd, utan tecken på förändring. Det är inte längre en tillfällig kris, utan en strukturell orättvisa där vårt postnummer avgör hur hårt vi drabbas ekonomiskt.

När bland annat jag lyft frågan i riksdagen är svaret från energiminister Ebba Busch (KD) rätt förutsägbart: hon hänvisar till pågående arbeten, långsiktiga satsningar på elnätet och framtida utbyggnad av så kallade planerbar elproduktion. Men detta är projekt som tar många år att realisera. Hushåll och företag i södra Sverige dignar under höga elpriser här och nu. För oss sydlänningar och skåningar är detta föga till hjälp.

Vad energiministern inte vill tala om är den grundläggande frågan: Vad gör regeringen nu, för att lindra effekterna för de människor och företag som lever med elpriser långt över riksgenomsnittet?

De skånska livsmedels- och förpackningsföretagarna uppger att cirka 90 procent av alla livsmedel produceras i södra Sverige varav 50 procent i Skåne. Företagen tillhör de som förbrukar mest el, och ingår i elområde tre och fyra, där elpriserna är betydligt högre än i norra Sverige.

De stora prisskillnaderna på el i landet slår hårt mot industrin i södra Sverige. I början av mars varslade det halländska pappersbruket Hylte paper 60 anställda om uppsägning. ”Hade vi legat norr om Gävle hade vi haft 200 miljoner kronor mindre i elkostnad per år”, säger vd:n Roger Bergström till Dagens Nyheter. De höga elpriserna har gjort industriverksamhet i södra Sverige till ett högriskprojekt.

Under december månad så ökade elpriserna till samma nivå som under 2022. Fem kronor tidvis i Svealand och Götaland, 2-3 öre i Norrland. Det är minst sagt en märklig ordning. Om denna el-princip skulle gälla andra områden, till exempel mat och livsmedel, hade dessa varor varit många gånger dyrare i norr än i söder. Men ingen skulle komma på en så dum ide som att priset på smör och mjöl skulle kosta många gånger mer i Luleå som i Landskrona.

Det borde vara en prioritet för vilken regering som helst att försöka jämna ut dessa skillnader – inte genom tillfälliga stöd, utan genom en energipolitik som håller ihop landet.

Det som krävs nu är ett tydligt politiskt ledarskap. Det krävs åtgärder som faktiskt gör skillnad för de människor som drabbas, här och nu. Och det krävs öppenhet och tydlighet i hur Sverige agerar på EU-nivå för att reformera ett system som i dag uppenbart slår orättvist. Det är inte orimligt att kräva att energipolitiken är rättvis. Och det är inte orimligt att förvänta sig att regeringen visar handlingskraft. Ändå är det just det som lyser med sin frånvaro. Det dags att vi skåningar börjar säga ifrån ordentligt. Så här ska det inte få vara!

Se gärna debatten i Riksdagen. Följ denna länk:
https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/interpellationsdebatt/elpriserna-i-sodra-sverige_hc10511/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Niklas Karlsson
Stockholm i april 2025